Ibland händer det att jag sitter vid mitt lilla bord, med ett tänt ljus, min musik och känner mig innerligt tacksam över mitt liv. Just nu lyssnar jag på ”Looking too closely” av Fink. Jag är trött efter en galen vecka tillbaka i tjänst. Känns som att jag verkligen behövde helg, vila, lugn och hinna komma ikapp vardagens tempo. Kommande vecka innebär en hel del nya starter och mera arbete. Jag ser framemot varje nytt steg.

Därför är det så viktigt att hitta sitt eget ”behöver” -Vad behöver du för att skapa balans och utrymme i ditt liv? Utrymme att vara dig själv? Det är viktigt att vara snäll mot sig själv för det är allt för lätt att lägga i högsta växeln och speeda på trots att man egentligen bara behöver sudda runt i mysiga sockor och äta choklad. Det är lätt att glömma sitt ”behöver” för att räcka till/hinna med/orka/måste. Det har varit viktigt för mig att identifiera mitt behöver för att inte tumma på mina resurser. Min energi är inte infinit.

Jag har kommit fram till att mitt NEJ inte är förhandlingsbart. När jag säger Nej är det av omtanke för mig själv, en viktigt sak att lära sig, oavsett ålder. Jag ser det i mitt arbete rätt ofta, hur hälsan påverkats negativt av att konstant tänja på sitt nej och sitt behöver.

Det samma gäller i relationer, oavsett relation. Vi måste säga Nej och värna om det som bäst för en själv. Jag förespråkar inte någon egoistisk tjurighet. Jag förespråkar ett synsätt där vi ser att vi är olika individer med olika behov, och att det är lika okej att vara som jag är som det för en partner att vara som han är. Jag har mina behov efter en lång, prövande vecka, han har då förmodligen sina. Jag tror inte på att sitta ihop som två post-it lappar. Jag tror på att växa som individer, sporra varandra och finnas där för varandra på våra olika vägar.

Mest av allt tror jag på friheten. Friheten att vara precis den man är och att finna kärleken i att accepteras och älskas för den man är, med alla ens behöver, nej och gränser.

Allt annat är spel för galleriet, masker som slutligen faller av, gränser som invaderas och rivs till ruiner.

Jag önskar alla sina egna behöver, styrkan att hålla fast vid dem och modet att förändra det som inte längre håller. Livet blir enklare, snällare och mycket mera hanterbart på så sätt.

Lev! Bara lev!

//a