Stabsläge…

Det börjar kännas lite som att det spårar ur.

Härom kvällen diskuterade vi totalförsvarsplikten, mönstring och cybersoldater. Den diskussionen ledde till att jag (när natten föll och jag borde sovit) var tvungen att börja läsa OM KRISEN ELLER KRIGET KOMMER. För jodå, den står i min bokhylla.

Det var inga större nyheter i den lilla foldern men lite bra idéer till min relativt sunda prepping. Det är ingen idé att jaga upp sig MEN jag hade inte bara diskuterat totalförsvarsplikten utan även LÄST nyheterna om det spända läget då vår granne i Öst rör på sig.

Så idag läser jag nyheterna om Visby och hur man har höjd beredskap. Ukraina som drabbats av en cyberattack och dom tre ryska landstigningsfartygen som passerar i Östersjön. Jaha… Det känns… olustigt! Det är ingen irrationell springa runt och vråla rädsla jag känner, bara en viss olust. Samtidigt är det en nödvändighet att vara med på vad som händer i vår direkta omvärld. Jag hanterar det sunt, vaket, rationellt.

Sonen kommer hem från plugget, skolan som drog igång igår. Han hinner inte vara hemma länge innan det plingar till i hans inkorg. Ojdå, det är covid-smitta i klassen. Så de närmsta fem dagarna skall alla vara extra EXTRA vaksamma på symtom.

Där går jag i taket. Näää…. Nu är det bara nog typ! Det där blir droppen denna dag som får topplocket att flyga. Det är både krig och kris denna dag och häftet hjälper mig inte ett dugg!

Så vad gäller?

Ja det är bara att börja googla vad som gäller för denna region. Västerbotten där smittan galopperar som en löpeld. Klart folk var tvungen att kalasa och fira nyår ihop.. Fan let´s party! För att inte tala om julen och alla obligatoriska släktträffar som bara måste hållas med människor från allehanda generationer. Jag fattar! Jag fattar verkligen! Vi vill träffas å glömma, gömma och låssas att faran är över en liten stund av tiden. För det är ju jobbigt det där diffusa obehagliga som flåsar oss i nacken. I get it!

Regeringen släppte typ alla restriktioner i november för att sedan föra tillbaka några i början av december och någonstans DÄR började jag känna att… men vad är det här för lekstuga? Skolan var inte uppdaterad med sin info längre. Reglerna som fanns på skolan var inte ajour med att nya nationella restriktioner tillkommit där i början av december. -Jag vet, för sonen blev förkyld två veckor innan jullovet och därför testades han och han hade inte covid-19, han var bara rejält förkyld! Han blev hemma hela vägen fram till jullovet då han hade feber, hostade och lät.

Plötsligt känner folk på sig vilken form av virus de drabbats av

Stabsläge Av: Upprörd A. Holgersson

Det är bara lite magsjuka… det är bara lite vanlig förkylning. Plötsligt ”känner folk på sig” vilken form av virus de drabbats av för det är klart man måste ut och härja och köpa julklappar trots att man är dunderförkyld -Testad? Nää, för det här är bara en VANLIG förkylning…

Otydligheten ledde till julfester på arbetsplatser. Klart vi måste få ha julfest. Å så töjer vi lite till… Nyårsparty -Absolut…. Å sedan nu… två veckor senare har vi smitta som en löpeld. Stabsläge på sjukhusen, men för all del, vi släpper på skolorna också. Som löken på laxen, grädden på moset och pricken över i:et. Kasta in alla elever och lärare i den här eviga smittsoppan som aldrig tar slut. En skola i Umeå har redan stängt en klass. Brace yourself säger jag till vården, jag tänker på nästa vecka, när alla skolor och elever göttat ihop sig. Då kommer nästa tsunami.

Så jag googlar tillförlitliga självtest att ha hemma. Det är så himla nog för min del. Ska någon in här skall dom få stå i trapphuset och göra ett test först! Banne mig! Gränskontroll typ.

Jag tänker på alla riskgrupper men mest av allt tänker jag på vårdpersonalen. När skall dom få ett break?! När skall vi medborgare göra våran plikt att få stopp på detta? Är våra individuella behov så sjukt mycket viktigare än att följa några enkla riktlinjer?!

Jag är riktigt ruskigt less på allt som har med pandemin att göra. Jag håller mig uppdaterad. Jag förundras över människor som bara pressar sig mellan mig och frysdisken på ICA. Vad hände? AVSTÅND!! Själv står jag en rejäl bit i från den som står och vänder på alla ostar i kylen. Jag väntar på damen som måste gå igenom alla broccolibuketter på COOP. Jag väntar för det är fortfarande distans som är det bästa vapnet. Men vad gör jag med alla idioter som bara kommer och tacklar sig in?!

Det är kanske det som är grejen. Det börjar kännas tröstlöst! Varför skall jag hålla på avstånd och restriktioner om ingen annan gör det? Jag har höjd beredskap men alla andra lallar på med sockervadd och går på brakfest . Vad spelar det för roll att jag håller avstånd på affären när jag ändå har en son som går i skolan och sitter ihopklasad med närmare 30 andra personer i ett litet rum?

Frågan är om det spelar någon roll i över huvud taget?

//a

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s