Follow the money…

Igår deltog jag i en panel som sedan betygsatte partiledardebatten i TV4. Jag tycker det är intressant att vara med men jag blev, inte helt otippat relativt irriterad över retoriken. Jag störde mig på att man inte håller sin tid utan fortsätter babbla som en kulspruta fast tiden är ute. Det var i alla fall elpriser och kriminella gäng som var på tapeten. Högre straff, visitationszoner, sluta knarka. Det var väl lite av alternativen. Mer aktiva föräldrar och mer resurser till skolan hann man också få in i paketet.

Anledningen att jag tackat JA till att hänga på denna undersökning som kommer fortgå fram till valet är för att jag känner ett ansvar och vilja att vara insatt inför höstens val. För jag är högst förvirrad vilken politik som egentligen styr Sverige just nu. Än mer intressant är det att sonen tillhör förstagångsväljarna. Jag ser framför mig en tid full av argumentationer och debatter vid middagsbordet och jag längtar! Exakt så vill jag ha mitt liv, i vårt lilla hem! Liv. Högt i tak, tillåtande, oliktänkande bemöts med respekt och nyfikenhet inte med hån, förtryck eller vrede.

Vid sidan av valfrågan så brottas jag med feber och drömmar som triggar mig just nu.

Den senaste ”linjen” av drömmar har jag valt att kalla ”Follow the money” -Jag drömmer upprepade gånger om hur jag blir skammad, utskälld, stöter på flying monkeys. Kontentan av drömmarna är att någon tycker att jag behandlat förövaren illa då hen minsann hört hur jag fått leva det goda livet, blivit bjuden på allt och hur jag snuvat förövaren på ALLT! I drömmarna möter jag det fysiska obehaget, rädslan och ångesten MEN så kommer jag alltid fram till samma svar -Följ pengarna!

För det är exakt så det är för många som utsatts för den typ av våld och förövare som jag gjort. Det handlar ofta om PENGAR. Däri ligger också en stor del av faktiska bevis, det är bara att följa pengarna, till exempel hur en stor summa pengar kanske landar på ett av offrens konton och plötsligt lyfts över till förövarens. Vem har då e.g.e.n.t.l.i.g.e.n försörjt vem, vem fick verkligen leva det goda livet? Hur kunde stora investeringar göras? Vem stod för fiolerna? På Netflix finns en intressant dokumentär som heter Tindersvindlaren! Den är värd att tittas på bara för att förstår hur ett emotionellt och manipulativt band och förtroende byggs upp för att sedan iskallt och kalkylerat utnyttjas av en svindlare! Ja eller en trixter! Solochvårare! Typ! Inte så manligt och reko utan utstuderat och fiffligt. Grymt sa grisen! I Tindersvindlaren är det flera kvinnor som bearbetas samtidigt och ingen av kvinnorna lever med mannen (som alltid är på flygande fot!). Men modus operandi, hur det traumatiska bandet byggs upp skildras tydligt.

Detta är frågor jag bearbetar med andra som utsatts för liknande situationer och missbehandel. Vi är många som arbetar i det tysta för lagförändringar, information och kunskap i ämnet. Själv konstaterar jag att jag efter att jag lämnat relationen blev lovad/informerad via meddelande (som finns sparade) att jag skulle få tillbaka en liten del av mina pengar, förövaren skulle också ombesörja att mina resterande saker skickades till mig. Jag blev så glad och tacksam över det. För jag tänkte att alla andra då hade fel och hen egentligen var reko, och att centrum mot våld, jag och alla andra hade FEL… Hen skulle göra rätt och bevisa att hen inte var en uppenbar textbok!

Det blev aldrig några pengar tillbaka eller saker skickade. Det liksom allt annat är bara ord som låter bra, handlingen uteblir. Så ser det ut och bevisligen finns inga banktransaktioner bokförda trots löftet.

Är jag förvånad? Nej, det här, liksom allt annat följer alla manualer, fall och liknande ärenden till punkt och pricka. Det blev i stället den bekräftelse jag behövde på det de professionella såg och hjälpte mig att förstå. Det är skolboksexempel och det är enbart obehagligt skrämmande hur iskall och kalkylerande en människor kan vara. Jag är tyvärr inte ensam, det finns åtminstone en kvinna till som väntar på pengar. Vi konstaterar att det aldrig funnits på kartan att ”göra rätt”, eller att ”rätt skall vara rätt”! Det har bara varit en ändlös radda av meningslösa ord!

Å jag då? Ja, jag är givetvis en galen och obehaglig kvinna. Jag har också hört att jag tydligen är psykopat! Här sätts etiketter, diagnoser utan bedövning. So what? Grejen är ju dock den… Är det någon som snackar så är det just förövaren, aldrig offren. Att berätta vad man upplevt, hur det gått till och hur man tagit sig ifrån en sådan här situation är livsviktigt. Polisen sade till mig, du gör dig sårbar genom att vara offentlig men fortsätt! Det är din rätt att få berätta. Jag beundrar och hejar på alla som vågar berätta om vad det upplevt och erfarit.

Jag drivs inte av vrede utan viljan att förstå. För mig har det varit viktigt att bearbeta det jag upplevt, sörja allt jag förlorat för att verkligen glädjas över allt jag återtar på nytt i livet. Det är en resa från noll. Den är tuff men det går. Långsamt och det går inte att forcera. Jag ser mig inte som ett offer och har aldrig bett om att bli ömkad. Jag är relativt stark men sårbar. Jag är sund men varit traumatiserad. Jag är kort och gott en människa. Jag bär en stor sorg men ingen skuld eller skam, den tillhör inte mig. Det modigaste jag gjort är att be om hjälp och att stå på mig för att få rätt hjälp under denna resa. Jag hade inte klarat av det själv. Jag ser inte det som en svaghet utan en styrka. Jag ser det som modigt att våga berätta om vad mina känslor, mina upplevelser och mina tankar varit. Jag upplever det som viktigt att förmedla en ärlig bild om livet efteråt. Det är ingen quick-fix när man är utraderad. Jag är så tacksam för alla samtal och konversationer jag haft under min resa med andra som befunnit sig i samma situation som mig.

För mig personligen kom jag till en punkt där jag kunde förlåta förövaren och därmed var jag själv fri från hens trådar. Det var ingen gest av min goda vilja eller någon klibbig godhet, det var en livsnödvändig punkt för mig att komma vidare, släppa ilskan och sätta mig själv fri. Inget annat.

Jag drivs av en osviklig vilja att hjälpa andra som fastnat i ett sådant här mörkt nät av lögner, manipulationer och medberoende. Den slutna cirkeln runt förövaren är en grupp medberoende av olika anledningar som insett att det är smart att stå på hens sida. En förövare kan vara en man eller en kvinna, en chef eller en partner, det är ingen i hens närhet som någonsin skulle tro att hen är kapabel till det våld, den kontroll som hen utövar över sin närmsta cirkel.

Innanför cirkeln faller masken av och där lever man under hens makt och kontroll. Samtliga kuvas av en järnhand till total lydnad och underkastelse likt hur man tränade hundar förr i tiden. Själv var jag så stolt från början att vara därinne i värmen. Little did I know… Är man smart, vill man ha det någorlunda drägligt så spelar man med och lyder, håller med och instämmer. Man lyder mista vink för att inte trigga igång blicken och vreden där ögonen förvrids och man för höra hur man skall sitta tyst, hålla käft och lyssna jävligt noga. Det är ingen utifrån som någonsin får inblick i detta helvete och det är ingen som ens skulle kunna tro sin vän/anhöriga/chef kapabel till den inhumana behandling som den allra innersta cirkeln får utstå.

Ingen som inte levt i helvetet kan förstå den skräck, ångest och rädsla man kan känna. Ingen som inte utstått våldet förstår hur det förändrar en hela vägen in i ens kärna. Ingen som inte levt i denna fullständigt bisarra cirkus kan förstår hur snabbt en människa kan växla i humör, hur masken kan åka på och av. Ingen som inte levt under någons makt, kontroll och våld i olika former kan förstå vilka överlevnadsmekanismer som aktiveras. Hur man lever i en konstant vortex av stress på grund av dubbla signaler, tystnad, ilska, värme, kyla, hur det förvirrar och gör tillvaron till tunt skirt glas som när som helst kan krossas. Den intermittenta förstärkningen som skapar beroende till förövaren, jakten på en glimt av vänlighet i ett hav av svärta. Ingen som inte levt under denna diktatur har en aning om hur man anpassar sig succesivt för att undvika vredens ohejdbara explosioner, hur man slutligen kliver ur sin egen kropp, kapitulerar, lägger ner sina vapen och bara stålsätter sig för att överleva och att fly. Ingen som inte erfarit hur det latenta våldet lamslår av ren skräck och får alla att röra sig som små planeter runt ett helt eget solsystem där allt kretsar kring förövaren, den allsmäktige härskaren. Jag ser dessa förövare dom Dementorerna i Harry Potter, som suger ur all glädje, all energi, som vampyrer som suger ut allt blod, alla resurser, som löss och andra parasiter.

Jag har lyssnat på och läst om så många som utsatts för denna typ av våld, i olika former, av personer i olika roller, föräldrar mot barn, vuxna barn mot föräldrar, chefer mot medarbetare, partners i en kärleksrelation (både män och kvinnor). Det ser likadant ut.

En vanlig ”startpunkt” för att lämna eller inse vad man befinner sig i är att man börjar googla partnerns-, chefens- eller medarbetarens beteende. Vi är många som skrattat över detta och konstatera att det är en stark varningsflagga när man börjar googla sin partnersbeteende, men som Mia Makila sa, kanske vi skall se det tvärtom. Det är ett steg i rätt riktning, man är något på spåren -Fortsätt söka kunskap! För det är där allt blir begripligt.

Jag har haft en del romantiska relationer i mitt liv, korta och långa men jag har bara mött en sådan här relation. En gång. Mitt första möte med våld, toxicitet och missbehandel. Istället för kärlek var det en fråga om makt och kontroll -Inget annat!

Lika självklart är det att dem som utövar denna typ av makt och kontroll kommer ha en ändlös rad av relationer bakom sig, där allt och alla andra är psyksjuka, galna, kontrollerade, fittor. Lyssna på vad som sägs men viktigast av allt, titta på vad som faktiskt GÖRS. Dessa personer har dom rätta svaren på allt, dom beskrivs i början som ärliga, underbara, uppriktiga och väldigt empatiska.

Allt går rasande fort, starka känslor och stora ord -Var observant på vad som faktiskt GÖRS! Notera alltid om ord och handling går hand i hand. Det lovas mycket men lite hålls, det är mycket snack och väldigt lite verkstad. Dessa förövare får en ofta att känna att man är ”skyldig” dem något eller att man måste överbevisa dem att de är det enda i ens liv. Det börjar smått, anpassningen, man slutar höra av sig till sina vänner, man skippar sociala medier (för ALLA vet ju att sociala medier bara handlar om alla man vill, har och kommer knulla!) Med anpassningen kommer även normaliseringsprocessen och voìla plötsligt är man både isolerad och kontrollerad. Men lever som på en öde ö mitt i ett hav av människor och ingen, ingen ser det helvete man lever i.

Beskrivningarna av dessa personer är fullständigt knivskurna i tunna strimmlor när den utsatte slutligen lämnar relationen/säger upp bekantskapen/slutar på jobbet. Kvar att beskriva finns bara mörkret. Tomheten och den obegripliga oförmågan till insikt, självrannsakan och ansvar -Ty det finns inte på kartat hos dessa förövare, oavsett skepnad. Dom är kort och gott emotionellt handikappade och dom har aldrig någonsin fel, gjort något fel, utan dom är, hela bunten, missförstådda stackars offer och dom HÖRS! Och runt dem står den lojala ringen som är villiga att spela med. Ännu en spelare åkte ut från arenan, in kommer en ny och den sjuka cirkusen fortsätter sin föreställning.

Dessa människor lever sina liv, i sina narrativ, med sina vänner, sin cirkel som alltid står vid hens sida. Du som offer kan bara tacka för dig, kliva ut och vägra vara en del av spektaklet. Du packar din väska och går. Du kommer inte titta tillbaka. Du kommer bli påmind, bli påhoppad och du får lära dig att leva med det. Du kommer under din bearbetning få verktyg för att förhålla dig till det hela. Du kommer behöva bearbeta trauma så våga be om hjälp!

Om någon läser detta efter att ha googlat en toxisk persons beteende -Fortsätt googla! Det finns så mycket fin information att tillgå. Sök hjälp på Centrum Mot Våld som finns på flera orter, ring Kvinnofridslinjen NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) 020-505050 om du är oövervakad och kan tala ostört, meddela NÅGON att du tror att det som sker runt dig inte är okej, så att någon annan vet att något pågår. Det spelar ingen roll om du har orden -GÅ på din magkänsla om något i en relation känns fel. Våga prata med någon och ta in ett annat perspektiv. OM din partner slår en ring runt er så att det bara är du och hen, där ingen annan får insyn i er relation, ha med i huvudet att det kan vara en fråga om isolering. Ring en Kvinnojour DÄR finns kunskap och förståelse. DU är inte ensam!

Den hemsida jag själv hamnade på när jag gjorde min första googling från källaren var varningstecken.nu

Söker du bra lätta konstruktiva böcker, som utsatt eller som anhörig rekommenderar jag varmt att beställa ”Nu går jag” och ”Varför går hon inte” båda av Frida Walter. Titta på hemsidan www.vghi.se för mer information, kunskap och hur du beställer. Instagram @varförgårhoninte

Och i mitt fall, om någon är övertygad om att det är jag som är häxan i pepparkakshuset i mina drömmar så säger jag bara… Follow the money!

//a

2 reaktioner till “Follow the money…

  1. Du skriver så klokt och så målande. En aspekt som jag tror kan vara värd att lyfta är hur dessa personer från början är enormt charmiga. Hur de (senare) kan verka fortsatt änglalika inför andra och ingen förstod ett skvatt av varför man slutligen flydde. Det är ju också en pusselbit till varför man inte bara drar. För den där charmen kan slås på precis lika fort som vreden. Jag pratade med det exet om en praktisk sak (ej grej han skulle skicka men aldrig skickade) och var väldigt kall i sinnet. Plötsligt slog han sn den där sammetsrösten och jag blev nästan chockad över hur den fortfarande slog an något i mig. Hur djupt det sitter. Jag hade ju lämnat och gått vidare men ändå började det pirra på ett oväntat sätt som gjorde manipulation så tydligt för mig. Den biten tror jag inte heller att de som aldrig upplevt det förstår.

    Gilla

    1. Mycket bra synpunkter att lyfta fram!!! En del berättar om att just det där bandet kan sitta åratal!! Det är läskigt. Jag skrev i min dagbok att jag var fullständigt viljelös inför honom, hans ord min lag! Det är allt annat än sunt! Kram //a

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s