It is on…

Dagarna har varit som ett förvirrat vakkum, en torktumlare som står stilla men ändå går, eller som att gå och gå men inte komma fram till dörren. Ärligt har jag mest kliat mig i huvudet och undra hur jag skall förhålla mig till väntan. Jag har under de dagar som...

Gråskalan…

Jag balanserar vidare på linan. Linan mellan klarhet och ovisshet. Jag gillar det inte, men jag hanterar det så gott det går. Det finns inget facit mer än att lyssna inåt. Vad behöver jag? Här och nu? Måndagen var dagen då jordbävningen ägde rum, nu är det mer små...