När är extra EXTRA?!…

Att jag är en prepper med nerverna på utsidan är varken en nyhet eller hemlighet. Däremot står jag för det och erkänner att jag tycker det är läskigt och skrämmande hur ett land som Ukraina, från en dag till en annan, drabbats av en invasion och ett krig. Det ger perspektiv på vad ”trygghet” är och även vad som är viktigt när det gäller överlevnad. Jag får en klump i halsen när jag läser om 17-åringar som just varit studenter och som nu valt att greppa ett vapen för att skydda sitt land. Om sjukhus som bombas och civila som faller offer i striden. Det är existensen satt på sin spets. Det är fight eller flight som gäller.

Vi uppmanas vara källkritiska och läsa allt vi ser i sociala medier kritiskt och med det i bakhuvudet skall vi fråga oss -Vart kommer informationen ifrån? Vad är syftet?

Jag har hittat mina egna favoriter som jag lyssnar på när det gäller Sveriges säkerhetsläge. Jag har några web-platser som jag tar till mig information i från, och allt det där andra blir ett brus. En malande kuliss som hela tiden är redo att suga in mig i nyheter, uttalanden, experter som ger tänkbara scenarion, allt detta i realtid med rapporter kriget.

Jag tänker att i den tid vi nu befinner oss i när politiker gör helomvändningar i olika sakfrågor så blir det ju väldigt svårt för en vanlig själ att navigera i detta stormande hav. Ändrade politiska inställningar får det att kännas som att ”något” är extremt brådskande -Den logiska eller möjliga känslan som följer är kanske att dom vet något som vi vanliga iNTE vet. Min enda poäng är att det ges utrymme att fylla i det blanka, det finns gott om utrymme för spekulationer, tyckande och tänkande.

Jag tänker på pandemin, på hur det tog sådan tid innan något hände, innan Sverige ens var med på bollen. Jag tror många minns hur land efter land gick i lockdown och hur vi yrade runt som förvirrade i den helt nya smittan. Det fanns inget konsensus. Folk gick och jobbade trots att dom ”bara var lite förkylda” för Corona gällde inte oss HÄR! Gick väl så där när hela Sverige plötsligt skulle lyssna på Anders Tegnell som fick stå som allvetande och som ensam tillsammans med Folkhälsomyndigheten plötsligt bestämde allas vårat öde. Bakläxa på den. Det var inte hans eller den myndighetens roll. Det var regeringen som skulle ha lett, bestämt och fattat snabbare beslut.

Under pandemin framkom också hur Sverige eldat upp skyddsmasker som funnit i gamla gömmor och 2014 beslutade MSB att de gamla skyddsmaskerna skulle destrueras. 7,3 miljoner skyddsmasker eldades upp och där i april 2020 kändes det att ÄVEN om de hade varit gamla så vore det ändå bättre att ha något! Det kom i allafall till allmänhetens kännedom att Sverige inte hade något beredskapslager.

Finland låste upp sitt bergrum för dom hade minsann inte tummat på sitt beredskapslager men i Sverige behövdes (som ni kanske minns) inte ens munskydd från början. Handsprit, munskydd och engångshandskar steg i pris och toalettpapper hamstrades som att vi skulle göra mjuka sängar av balar i var mans hem.

Så kom det nya året 2022 och den dominerande Covid-19 omikronvarianten som gjorde att vi skulle äntligen bli ”fria”, alla restriktioner hävdes och vi skulle återgå till den nya tiden. Konserter, restauranger och vi skulle åter kunna träffas -Då blev det krig. I Ukraina och hela världen gungar till. Hot om kärnvapen, biovapen, matpriser som stiger, drivmedel som åker upp och ner som en jo-jo och så hela tiden budskapen att det är ingen fara MEN kolla vart närmsta skyddsrum är. Ingen fara men har du lagrat vatten? Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle diskutera skyddsrum med en granne, eller prata om att rigga en eld ute på gården så att alla gemensamt kan laga mat vid behov. Men så är det. Nu.

Det är väl dom där dubbla budskapen jag behöver en paus ifrån mest av allt. För jag behöver hinna ikapp mig själv och lyssna inåt på hur jag själv skall hantera fakta.

Absoluta och mest förvirrande nyheten på temat KRIG är hittills den braskande rubriken som Aftonbladet körde Torsdag den 10 mars, 2022, på kvällen:

Dels står det EXTRA, det är självaste ÖB Micael Bydén på bilden och under står det att ”…väpnat angrepp kan inte uteslutas…” och det är allmänheten som kan bli avgörande att lokalisera ubåtar, periskop och onaturliga vågsvall.

Läste man artiklarna (fanns flera) kunde man läsa om att Försvarsmakten gjort en omvärdering av säkerhetsläget och att ett väpnat angrepp mot Sverige kan vara möjligt. Man uppmanade därför människor i skärgården att vara observanta, titta efter folk som rörde sig runt skyddsobjekt, som ankrar där man inte får osv. Det kunde, stod det i artikeln, bli absolut avgörande… OMG!

Självaste Försvarsminister Peter Hultgren uttalade sig också, och menade att om Försvarsmakten uppmanar allmänheten till detta så skall ”man ta det på allvar”.

Jag tog en bild den kvällen när jag skulle gå till min stuga i skogen. Jag tog en bild rakt ut över den snötäckta sjön och jag upplevde bilden smått hotfull. För det var så jag upplevde det både det jag läst och det jag såg ute.

Dagen efter kom en notis i Aftonbladet hur 112 hade blivit nedringda av tips -Jag FATTAR! Folk ringde in om suspekta fiskare som fiskade där ”det inte finns fisk”, vågor, och observationer av skumma typer. Nu var det ju inte tänkt att något med tips skulle ringa 112 utan var man skulle förstå att det var till Försvarsmakten/Marinen man skulle ha ringt/mailat in sina tips.

Försvarsmakten fick även gå ut och meddela att uppmaningen på iNTET sätt hade med det som händer i Ukraina att göra. Utan tillhörde tydligen den ”årliga” kampanjen till människor i skärgården att hålla ögonen öppna.

Jag får inte helt ihop det hela faktiskt… Hur Aftonbladet lyckats skapa en hel artikel med både ÖB Micael Bydén och Försvarsminister Peter Hultqvist som manade till vaksamhet på grund av det ändrade säkerhetsläget… Och sedan i en notis så avvisas allt som ”taget ur sitt sammanhang” och att det egentligen handlar om en årlig kampanj… blir jäkligt rörigt och snurrigt i den här vortexen av information. Det blir snudd på snaskig journalistik riktat till rädda människor och skapar ännu mera rädsla.

Därför tror jag det är viktigt med filter och eftertänksamhet i kunskapsinhämtningen. Det är ingen idé att sitta och uppdatera om och om igen, det är bättre att gå ut och gå. Det är bättre att försöka göra något gott av sin oro, skapa, måla, skriva eller virka. Låt oron kanaliseras ut i kreativitet eller något annat konstruktivt.

Själv har jag dragit skoter och bara konstaterat att den verkligen inte vill vara med. Jag har lyssnat på snön som smälter och fåglarna som kvittrar och låter i skogen. Jag har lyssnat efter korpen som inte hörts och jag har hackat bort is från bron

Avbrott från vardagen, balans i nyhetsflödet och naturen gör underverk här och nu!

Nu skall jag testa ett nytt virkmönster och sedan ska jag hålla span efter ugglan, jag hoppas så att hon kommer tillbaka!

//a

Makt och kontroll…

Denna helg har jag skrivit. Jag har skrivit så himla mycket och tydligen kan jag inte sova. Jag har lyssnat på allehanda avslappningsövningar, jag har lyssnat på ljudbok och jag har haft tyst. Slutligen klev jag upp i stället för att ligga och snurra som ett vindkraftverk i sängen.

Jag skriver på något som liknar ett manus, men jag vet inte ännu vart det tar vägen. Det startar massor med tankar, reflektioner, flashbacks och det blir lite rörigt i grytan. Det är svårt, jobbigt och gör mig orolig. Ändå tror jag det är bra för det är uppenbart något som måste ut.

”…insidan och utsidan i den extremaste formen av disharmoni. Falska skratt genom käften. Tysta skrin och tårar inuti…”

Det är något jag måste säga (Anna Holgersson)
By: Anna Holgersson

Sedan har jag sorterat och ordnat upp mina garner och smyckestrådar. Det ena ledde till det andra och vips så är jag igång. Jag kommer således snart ha en väldigt färgstark pläd över! Men det går inte att låta bli, det är så roligt att jobba med färger! Det blir en vila och avkoppling till det tunga skrivandet.

TIll salu!?

Slutligen måste jag ju kommentera det där stabsläget som vi gick upp i i fredags. Det vill säga efter smittlarm från skolan. Det utmynnade i jakten på det största packet självtest för Covid-19. De är verkligen slut över allt så vill man ha ett 25-pack får man allt beställa det.

Överdrivet? Mycket möjligt men den här årstiden är man ju typ skrotig, hostig och allmänt sisådär så då kan det väl vara en idé att topsa näsan -Man kan TYCKA det…

MEN….

Har man gjort ett sådant test är man lätt fundersam på om man någonsin vill göra det igen. Det var så oerhört stor bruksanvisning att jag blev tvungen att sätta mig ner för att hitta rätt i bland alla språk. Väldigt viktigt att man SNÖT sig extremt noggrant innan man drog igång testandet.

Nu vet jag inte om fler är bekanta med det här fenomenet men man sitter alltså där och enligt detta test skulle man öppna en ampull med vätska och trycka ner i ett litet provrör av plast. Sedan skulle man ta fram topsen som såg ut som en elak liten borste och gå loss djupt inne i näsan. Väl inne skulle det tryckas OCH snurras och hållas.

Det tog ju typ tre sekunder så var det enda jag fokuserade på att inte nysa. Där satt jag med en pinne i näsan och i andra handen höll jag det där jäkla provröret. Nysreflexerna var inte av denna värld och det i sin tur triggar ju hela snoken att börja snora. Ytterst prekärt läge.

Vi har i alla fall inte ens tendens till covid här, vilket kändes skönt. Sonen är lagom road att kasta sig in i grytan som kallas skolan och jag har faktiskt full förståelse.

Förresten, om någon har tips på bra skor att ha när det är glashalt ute så tar jag tacksamt emot tips. Jag önskar mig ett par Vivobarefoot men får drömma vidare. Jag vill inte ha broddar utan vill ha skor som man KÄNNER underlaget i. Just nu går man som Pinocchio, bredbent, stapplande och totalt fokuserad på vart gruset ligger.

Med det konstaterat, måndag är här!

Önskar alla en bra start på veckan!

//a